2012-01-06 19:33 #0 av: Fjordell

Här kommer en liten presentation på rasen American staffordshire terrier. I form av bild och text kommer ni att få lära känna rasen.

Foto: Amanda Fjordell

Ursprungsland/hemland: USA FCI-Klassifikation: Grupp 3, sektion 3

Bakgrund/ändamål: Rasen har uppstått genom korsningar mellan bulldogg och terrier. Dagens moderna american staffordshire terrier fick sitt namn pga sin nära släktskap med staffordshire bullterrier i England och erkändes som ras av den amerikanska kennelklubben 1936. 


Helhetsintryck: Amerikansk staffordshire terrier skall ge intryck av stor styrka för sin storlek. Den skall vara välbyggd, muskulös men rörlig och smidig. Rasen skall vara livligt intresserad av sin omgivning. Den skall vara kompakt byggd, inte högställd eller lätt i sina linjer. 


Utförande/karaktär: Rasens mod är välkänt. 

Huvud: Huvudet skall vara medellångt och djupt. 

Skallparti: Skallen skall vara bred. 

Stop: Stopet skall vara tydligt markerat. 

Kinder: Kindmuskulaturen skall vara mycket välutvecklad. 

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart. 

Nosparti: Nospartiet skall vara medellångt. Det skall vara avrundat på ovansidan för att sedan avfalla tvärt under ögonen. 

Läppar: Läpparna skall vara åtliggande och jämna och inte löst nedhängande. 

Käkar/tänder: Saxbett. Käkarna skall vara kraftiga coh välutvecklade. Underkäken skall vara stark för att god bitförmåga skall uppnås. 

Ögon: Ögonen skall vara mörka och runda. De skall vara lågt och brett placerade. Ögonkanterna får inte vara opigmenterade. 

Öron: Öronen skall vara högt ansatta. De kan vara kuperade eller okuperade. Det senare är att föredra. Okuperade öron skall bäras som rosenöron eller halvresta. 

KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Hals: Halsen skall vara kraftfull, något välvd och avsmalna från skuldrorna mot huvudansättningen. Den skall vara medellång och utan löst halsskinn. 


Kropp

Rygg: Ryggen skall vara ganska kort och slutta något från manken mot bakdelen. 

Länd: Länden skall vara svagt välvd 

Kors: Korset skall ha en kort och mjukt sluttande linje mot svanssättningen. 

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup och bred och ha väl välvda revben. De skall vara tätt placerade och även de bakre revbenen skall vara långa. 

Svans: Svansen skall vara kort i förhållande till hundens storlek. Den skall vara lågt ansatt och avsmalna till en fin spets. Den skall inte bäras rullad eller in över ryggen. Svansen skall vara okuperad. 


Extremiteter

Framställ: Frambenen skall vara tämligen brett ställda för att ge plats för en välutvecklad bröstkorg. De skall vara raka och ha god benstomme. 

Skulderblad: Skulderpartiet skall vara kraftigt och muskulöst med breda sluttande skulderblad. 

Mellanhand: Mellanhänderna skall vara raka. 

Framtassar: Framtassarna skall vara måttligt stora, väl välvda och kompakta. 

Bakställ: Bakstället skall ha väl utvecklad muskulatur. 

Has: Hasorna skall vara lågt ansatta och får varken vara inåt- eller utåtvridna. 

Baktassar: Se framtassar. 

Rörelser: Rörelserna skall vara spänstiga men inte rullande eller övergå i passgång. 


Päls

Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort, åtliggande, och hård vid beröring och glänsande. 

Färg: Alla färger i enfärgat, flerfärgat eller fläckigt är tillåtna utom helvitt. Mer än 80% vitt, svart mer rödgula teckan (black/tan) eller leverfärgat skall ej uppmuntras. 


Storlek/vikt: Mankhöjd och vikt skall stå i proportion till varandra. 

Mankhöjd
Önskvärd mankhöjd för hanhund: 46-48 cm 
Önskvärd mankhöjd för tik: 43-46 cm. 

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. 

* hängöron 
* dåligt pigmenterad nostryffel 
* ljusa ögon 
* opigmenterade ögonkanter 
* för lång eller dåligt buren svans 
* under- eller överbett 


Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. 

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

 

 

Foto: Amanda Fjordell

OM RASEN

Oftast börjar intresset för rasen American staffordshire terrier, "Amstaff", med att man fäst sig vid dens utseende. Det är en imponerande och vacker hund med sin korta blanka päls och spelande muskulatur. Rasens olika färgvariationer, ofta med tilltalande vita tecken, eller tuffa osymmetriska fläckar, gör att den attraherar många. Men det är viktigt att man också tar reda på rasens karaktär. Det får aldrig bli ett impulsköp att köpa en Amstaff.

Man ska vara medveten om det är en ras som fordrar en del av sin ägare. Den kräver en ägare med fast hand. Du bör som person vara säker och beslutsam i ditt handlande, konsekvent och rättvis i din uppfostran. Precis som alla hundar utvecklas rasen efter socialisering, träning och uppfostran. Man bör ha en del hundvana när man köper en Amstaff och det är viktigt att man sätter sig in i rasens egenskaper, har ett stort intresse och gott om tid.

Amstaffen är intensivt medveten om vad som händer i dess omgivning. Den är nyfiken, snabb och smidig. Eftersom det är en terrier, går det snabbt från tanke till handling. Den är stark för sin storlek och har mycket energi, energi som den behöver lägga på något nyttigt. God grundlydnad och tillräcklig aktivering är viktigt för att livet med Amstaff ska bli positivt för både ägare och hund. Den mår bäst av att få både mental stimulans och motion. En understimulerad Amstaff är en Amstaff som oftast tar saken i egna tassar, och då blir det sällan som du tänkt dig. Den går inte och lufsar i vägens riktning utan går från det ena äventyret till det andra. Så passa dig för att bli grå och tråkig i Amstaffens ögon.

Hur Amstaffen fungerar med andra hundar är individuellt. Hundar den känt sedan den var liten brukar det kunna gå bra med, även om de är av samma kön. God socialisering och bra erfarenheter från valpstadiet är viktigt. Som ägare till Amstaff bör man framförallt inse vikten av att vara ansvarsfull och känna sin hund.

Rasen har fördelen att den har lättskött päls, lagom storlek och skäller väldigt lite. Men trots att det är en medelstor hund tar den en del ”plats”, just för att den ofta blir väldigt glad och ivrig. Den är fysisk i kontakt med människor, pussar och hoppar och upplevs av en del som ”bufflig”. Den är mycket tillgiven mot människor och det är en lojal familjemedlem. Rasens stora kärlek till människor och social samvaro är en av dess främsta karaktäristiska egenskaper.

Amstaffen är lättlärd, men den är också viljestark. Det är som sagt en terrier, även om det inte ser ut som en klassisk sådan. Är man som ägare kreativ och lägger ner tid kommer dessa hundar inte bara bli väldigt trevliga utan kan också utföra uppgifter väldigt bra. De flesta Amstaffar har en stor portion arbetslust och lämpar sig väl till såväl lydnad som bruks. I dagsläget finns ett par Amstaffs i både elitlydnad och elitspår. Det finns också en hel del viltspårschampions. Dragträning av olika slag och agility är också något som Amstaffen kan lämpa sig väl för.

Rasens främsta användningsområde i dag är som aktiv sällskaps- och familjehund. Aveln är inriktad på att föda upp Amstaffs som är stabila, vänliga och orädda med stor aptit på livet. Det är en perfekt allroundhund och en familjemedlem som alltid är redo och alltid hänger med, oavsett vilket äventyr som väntar.

 

Källa: http://www.amstaffklubben.se/