En sak att tänka på (HAr inte amstaffar själv xD) Ha INTE umtåliga grejjer i svanshöjd för då har du inga umtåliga Grejjer kvar xD

Haha tack för tipset!

Eftersom jag har dessa hundraser i min hund, tycker jag att du ska ha erfarenhet sen tidigare av starka raser. Min var en omplacering men fortfarande valp när jag tog honom. Tycker annars att man bör låta bli att blanda vissa raser. Och kan säga att denna blandning är inte alltid lyckad. Du ska inte vara hård. De hundarna behöver minst lika mycket kärlek som andra raser. Vissa har en konstig föreställning om att dessa hundar ska lära sig "veta hut" tidigt o.s.v Helt fel. För håller man på så, verkar man bara osäker som ägare och hunden blir otrygg. Och DET ska man se upp med när det gäller såna hundar. Att vara konsekvent med tydliga regler på ett lugnt (men bestämt sätt när det behövs) och mycket uppmuntan såklart. Detta är bra för alla hundar oavsett vad men man har ett större ansvar med en hund av starka raser. Vet inget om dig men av dina frågor att dömma verkar du vara novis gällande det mesta. För kärlek med regler mår alla hundar bra av och att vara hård mot sin hund är bara dumt . Min hund testade mig mycket (speciellt i tonåren) och med alla dessa raser i sig, var det helt klart viljornas kamp. Där gäller det att vara lugn och inte tappa humöret. För då visar du hunden att han kan lita på dig. Tillit är allt.

Köp en renrasig hund, eller en hund från t ex Hundstallet.
http://amstaff.ifokus.se/articles/4f57694bd4ebea7f48001ee6-hunddomare-varnar-for-kop-av-blandrashundar?articles-1

Finns ingen som helst anledning till att stödja oseriös blandrasavel. Du kan oxå kolla inne på:
http://bullhundar.ifokus.se/

Så om hunden exempelvis biter i ett stolsben, hur gör jag då? Ska jag behandla den som jag skulle behandlat en supersnäll labrador?

Självklart kommer jag gå kurser med honom och träna supermycket, men det man inte får lära sig på kurserna. Hur gör jag ifall han skulle få något fnatt och bara gå loss? Har hört av väldigt många att dom aldrig skulle skada sin husse/matte men att dom inte går ihop med andra hanhundar…

Ska självklart behandlas som vilken hund som helst. Tydligt ledarskap är viktigt. Träna kontaktövningar. När min amstaff fick "spel" , hon är en omplacering, sprutade jag vatten på henne. Tyckte det var bra för att bryta ett dåligt beteende. Det viktigaste är att ha tid att aktivera hunden, inte bara promenader utan hjärngympa också. Min amstaff älskar att spåra och agility.

Vatten funkade ett tag på min hund (tillräckligt länge för att bryta hennes dåliga beteende) men sen började hon öppna munnen…

Har tänkt på att börja agility med honom, hur gammal ska han helst vara då? Han är 8 veckor när jag får honom nästa vecka :)

Inte för att vara otrevlig, men du verkar inte redo i huvud taget för en sån här typ av hund… 

"Ska jag behandla den som jag skulle behandlat en supersnäll labrador?"

Vad får dig att tro att inte amstaffmixen är supersnäll? Alla hundar kan vara supersnälla individer med rätt uppfostran/ledarskap… 🤔

Sen skriver du att du "tidigare har trott att dom är aggressiva och farliga", vad gör du t.ex. om hunden börjar morra/skälla/dra åt en annan hund? blir du rädd då eller vågar du göra det som är rätt? dvs avleda och ta kommando?

Tycker du ska läsa på lite extra och verkligen känna efter om detta är raser som passar dig, för slutar det med att du är rädd för din egna hund eller inte klarar av att ta kommando på rätt sett, så kommer du tyvärr få en väldigt jobbig hund i din ägo..

Har aldrig förstått det där med att spruta vatten. Agilty ör väl bra (om du nu får en frisk hund utan ledproblem osv. Med den mixen är det rena rama lotteriet ifall du får en hund utan olika åkommer,tyvärr. Eftersom du redan bestämt dig för att skaffa hunden,är det lika bra att försöka ge goda råd utan att förebrå dig allt för mycket. Men det är lite svårt att inte ifrågasätta ditt val av hund och hur du tänker. För det finns hur många hundar som helst som biteri itu inredning m.m och då gäller det att hitta olika stratigier. Att spekulera i just det , verkar lite onödigt nu. Koncentrera dig i stället på att läsa om de olika raserna och se efter på iFokus bullhundar, där fler kanske har denna blandning. Du måste i vilket fall vara beredd på att ta en titt på dig själv ochhur du tror du skulle handskas med din hund i olika situationer som kan uppstå och om du är redo för det. Du kan få en hund som är ovanligt lugn eller kanske får du en riktig energiknippe som knappt går att göra trött. Och då är inte alltidvalet att trötta ut det rätta, utan då måste du kanske vara beredd på att göra helt andra övningar. Men ta det lugnt de första månaderna och gå valpkurser, träffamånga olika hundar i olika storlekar. Hundtränarna brukar dessutom vara duktiga på att ge olika råd. Social träning är alltid viktig, men för bullhundar kan jag tycka att man ska lägga extra tid på att träna detta. Ta med hunden i olika miljöer. Tex Träffa barn, åk buss, träffa katt, gå i stan. Men inte nu på en gång förstås utan ni måste bonda först. Som sagt tillit är A och O

#7 1 år är vettigast att börja med agility TIDIGAST Jag har en på hund på 3 (Inte Amstaf eller amstaffmix) men han har jag inte börjat Agility med ännu därför att vår ras är Kända för Höftfel, och därför vill jag Röntga han innan jag börjar på riktigt så att säga

Men minns ett år skulle jag säga helst 1½ så dom inte snubblar på sina egna ben som valpar har en tendens att göra Till som kan kontrollera sig själv till 100% alltså

Man kan börja med förbyggande övningar ex. sidbyte, följsamhet och liknande när hunden är ung men helst när det är en stor rasblandning med stor risk för HD/AD problem hade jag inte heller börjat med hinder förrän hunden var färdigväxt och röntgad med bra resultat.

Snestreck. Jag har precis läst lite av vad som skrivits på iFokus hundar och de flesta menar faktiskt väl. Tyvärr förstår de flesta inte riktigt vad det innebär att ha en hund med diverse åkommer. Höft problem, allergier i alla dess olika former eller ostabilt psyke är verkligen inget kul att behöva se sin hund genomlida. Jag själv hade hört talas om det men inte förrän jag nu har en sjuk hund, förstår jag verkligen innebörden av det. Olyckliga omständigheter gjorde att hon hamnade hos mig men jag är hennes människa nu och måste ta hand om henne. Det är smärtsamt att se hur hon har det emellanåt. Och dyrt! Min son får ofta skippa nya kläder eller annat som han skulle behövt pga oväntade kostnader vissa månader. Och det finns dom som har det mycket värre. Denna hund är från början såld som "renrasig" utan stamtavla (något man kan läsa i annonser på blocket b.l.a) men det har visat sig att hon har 2 andra raser i sig. Detta förvånade inte mig men blir så jäk** förbannad på alla dessa sk uppfödare. Oavsett om det var en planerad parning eller inte, har man en skyldighet att ta reda på fakta och berätta för köpare eventuella problem som kan uppstå. Och det kvittar om föräldrar djuren är de bästa familjehundarna som finns. Sånt hjälper tyvärr inte! Om du vill, kom hem till mig och lev med oss under några dagar. Då får du se hur vår hund har det. Sen kan du få räkna ut kostnaderna jag lägger ut varje månad. Vet inte hur pigg du är på att skaffa en blandras efter detta, men gissar på att du skulle tänkt dig för innan. Vissa problem eller sjukdomar visar sig dessutom inte från början. Du kanske får en fullt frisk hund, vilket jag hoppas. Men nu förstår du kanske vad det är vissa människor försöker säga dig.

Vi köpte precis en omplaceringshund. Han är en blandning mellan amstaff och pitbull (enligt förra ägaren) men det är någon mer ras också, vilken vet vi inte, men en blandning är det i alla fall. Han är 9 månader och vi behandlar honom som vilken stor (unghund) som helst. Bestämda, konsekventa och tålmodiga. Det är en tuff ålder nu men en mer tillgiven, kelig och mysig hund kunde vi inte hitta. Vi har haft rottisar tidigare och det krävs vana med dessa hundar, men gör övningar en 30 min om dagen (vid två tillfällen), gå på långa promenader och ge beröm för varje bra sak hunden gör. Om den har förmåga att hoppa upp på människor vid hälsning, be dem vända sig om och ignorera hunden. Drar han i kopplet, stanna och vänta/trötta ut hunden. Skäller den, skäll inte tillbaka utan ge beröm när den är tyst. Gosa, kela och var lugn i hundens närvaro. Jag tror, som man säger med barn, att hunden gör och är inte som vi säger, utan de formas efter hur vi är och hur vi beter oss. Var heller inte osäker utan bestämd och ta ledarrollen direkt. Vi låter inte vår hund gå ut eller in före oss i entrén/genom dörren, ingen får heller hälsa på honom före de har hälsat på oss. Han får inte ligga i sängen/på soffan och han får mat på bestämda tider. Äter han inte då tar vi undan maten en stund. Lycka till!