10 veckor är ingenting :) Tänk på att lillen bara är en bebis fortfarande.

Får ni ögonkontakt när du säger hans namn? :) Det kan vara något att öva på. Att lära honom att fråga dig om vad han ska göra. (en lyhörd hund tittar efter sin ägare efter signaler/godis/tecken).

När våra vovvar var små och disträ brukade jag ha med mig små leversnittar. När de blev för distraherade av grejer kallade jag på dem, klappade mig på låret, och belönade med en bit godis när de kom fram och undrade vad som stod på.

Ok! tack för svar.

Det är ungefär den taktiken jag försöker med.

Bara det att när vi är ute och kissar så sätter han sig ned för att sedan ta en regäl ansatts för att försöka springa bort från mig i kopplet (Han vill hem) Men jag får försöka och försöka då. Kör också leversnittar. :)

Ett tips nu när han bara är bebis.. Ta det gooooodaste godiset! När Enzo var liten körde vi med småsmå bitar Denniskorv. Det var uppskattat och inte mycket var mer värt än det ;)

Varva med bus! Lek mycket och nära. För Enzos del blev det mycket "brottning" när han var liten. Matte låg nästan alltid på golvet/gräset o tummlade runt och busade!

Lycka till!

Ett bra tips vi fick var att när valpen inte vill gå, så sträcker du kopplet lite mot dig, och så fort han börjar gå så säger du braaa. Det ska verka som så att han tror att det är han som går mot dig.

Vi har en Amstaffvalp på 14 veckor, och det går bättre och bättre för varje dag.

Ha honom lös mycket i början var också ett tips vi fick. En valp följer dig, för man vill ju inte bli lämnad :D Sedan kopplade vi honom och då följde han även i koppel.

jag körde min valp alltid lös tills nu typ för hon hade med svårt det där med koppel att hon inte ville riktig gå men som vasall sa de vill inte bli lämnat det funkar hur bra som helst

#4 Tyvärr är inte alla valpar så, men många.